Om sorg och livet efter barncancer, Wilms tumör. Om att förlora ett barn, en dotter och syster. Om att överleva och leva. Om återblickar på livet med barncancer. Om livet med skräck, hopp och glädje.
torsdag 13 september 2012
Tid
Undrar varje dag hur det är möjligt.
Ännu en dag. En bra dag. En dålig dag.
Men garanterat en ny dag.
Livet fortsätter. Det måste det.
Överleva eller leva.
Jag överlever. Ibland lever jag.
Men mest överlever jag.
Saknaden ökar. För varje dag.
Ökar och ökar.
Tid läker säger dom som vet. Läker?
Tid ger mig erfarenhet av ett nytt liv.
Dag läggs till dag och blir en vecka. En månad. Ett halvår.
Snart ett halvår. Alldeles snart.
Jag kan blicka tillbaka.
På början av ett liv jag inte valde.
Inte önskade.
Inte kunde påverka.
Men jag blickar inte framåt. Inte ännu.
Det gör för ont.
Fuck cancer!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar