Våga dö

-Mamma, jag fattar inte hur du vågar att dö, säger Ivar.
-Hur menar du, svarar jag.
-Men alltså hur du vågar att dö.

Jag förstår först inte vad han menar men så slår det mig. Det vi pratade om häromdagen när han frågade om jag är rädd för att dö och jag svarade att jag inte är det. Han frågade varför och jag svarade att vi ska alla dö, att människor har dött i alla tider och jag verkligen inte tror att det är läskigt att dö.

-Jag vet inte varför men jag är bara inte rädd för att dö, svarar jag. 

Senare på kvällen kommer han upp efter nattningen. 

-Mamma, jag är nog inte rädd för att dö när jag tänker efter, säger Ivar.
-Okej, vad bra, svarar jag.
-Godnatt.
-Godnatt. 

Fuck cancer!