Kontraster

Det ringer på dörren. 

-Ja, hallå, säger jag i porttelefonen. 
-Det är ett blombud, svarar någon.

Jag vecklar upp blompaketet och känner mig glad. Fina blommor från fina vänner med glada ord och grattis till det nya livet. Sist det kom mycket blommor var det med tankar och beklagande. Då vecklades blompaketen upp i ett bedövat tillstånd. 

Kontrasterna slår mig så starkt. 

Liksom husen som står alldeles bredvid varandra. I det ena har jag fått de finaste av gåvor, tre gånger nu. I det andra har jag tvingats ta farväl av en av dom. 

Den största lyckan. Den djupaste sorgen. 
Så nära. Så långt ifrån. 

Fuck cancer!