måndag 23 december 2013

Den vita blusen

Är ute på stan för att handla julklappar. 
Går in på klädbutikens barnavdelning. 
Snabbt går jag förbi tjejavdelningen och in på killavdelningen. 
Drar runt ett varv men hittar inget roligt. 

En stund senare blir jag ståendes för att vänta på hissen som aldrig kommer. 
Hissen som är placerad alldeles vid tjejernas kläder.
Mina ögon faller på en vit bomullsblus med puffiga ärmar och små stenar på. 

Jag får en enorm längtan efter att gå fram. 
Känna på den och leta fram hennes storlek. 
Det slår mig att jag inte vet vilken storlek hon skulle haft nu. 

Jag tittar bort. 
Och tar rulltrappan istället. 

Fuck cancer!

2 kommentarer:

  1. Oh, man slutar aldrig att tänka på de som är ens familj oavsett om dem är här fysiskt eller psykiskt. Vill bara önska en riktig God Jul, även om det är svårt för att ens tankar är hos de som är någon annanstans.
    Fuck cancer, verkligen fuck cancer!

    SvaraRadera
  2. Känner igen så mycket. Att se saker och kläder som Linnea velat ha smärtar så. Trots att jag har A kvar. De har inte alls samma smak...
    Många styrkekramar

    SvaraRadera

Skriv ut