tisdag 12 januari 2016

Illustratör

Mitt 10 kapitel långa manus blev alltså antaget av Idus förlag och det blev dags att hitta en illustratör. Och nu blev det svårt. Svårt för att illustrationerna blir så tongivande för boken. Även om manuset är riktat till barn 6-9 år så tänker jag att barn utanför den målgruppen också har nytta av boken. 

Och här hamnade jag i en känslomässig tankevurpa och funderade fram och tillbaka på om jag ville ha naturtrogna illustrationer eller mer abstrakta "skojfula gubbar". Plötsligt blev det känslomässigt svårt att mina karaktär som ju bottnar ner i mina barn och vår historia skulle vara "skojfula". Och så blev jag osäker på om "skojfula gubbar" blir för barnsliga för målgruppen och utestängande för barn i åldern över målgruppen. Efter en del ältande fick jag råd av en god vän. 

-Det är ju inte din historia du vill berätta, då hade du ju kunnat skriva det exakt som det är med dina egna fotografier, det är ju en allmängiltig berättelse som ska bli en bok, det är ju det som har drivit dig hela tiden. 

Tack, fina T! Du är klok som en bok. 

Så det blev "skojfula gubbar" och bästa illustratören Mia Nilsson. Och jag är så himla glad för att hon ville, för att illustrera barnböcker är inget man blir rik av. Personligen har jag ju inte skrivit manuset för att tjäna pengar, men Mia är illustratör till yrket och försörjer sig på det, så det är inte självklart att ta vilket uppdrag som helst. Avtalet med bokförlaget är sådant att man delar upp intäkterna i tre delar varav förlaget får den största. Sedan får författaren och illustratören betalt när diverse kostnader är intjänade. Så det dröjer ett tag innan det kommer oss några pengar tillgodo. Men Mia gillade manuset och tackade ja. 

Arbetsprocessen började med att vi träffades över en fika när jag var i Stockholm i september. Sedan skickade Mia mig ett första utkast i svartvitt. 

















Eftersom jag älskar 60-tal så frågade jag om hon tyckte att det var okej att tänka det i inredningen. Mia bad om inspiration och jag skickade över bilder med sådant jag gillar. 





















Ett collage med stilar jag gillar. En gul Bumling har vi haft ovanför bordet hemma men det är inte vårt kök på bilden. Den underbara illustrationen i mitten har Mia gjort under temat "A bit of fashion".



Och så här blev illustrationen som föreställer morgonen då Nils ska börja förskoleklass och äter frukost med mamma Lovisa och pappa Lars. Jag älskar den, bumlingen, stringhyllan med de fina kopparna och skålen, randiga mattan och pappans pyttesmå fötter :-). Illustrationen är nästan färdig så när som på en stol. Den fjärde, Majkens stol. 

Mer av Mias illustrationer kan ni se här.

6 kommentarer:

  1. Så fint det blir Lena! Så du!
    Jag tror inte alls att skojfula gubbar blir för barnsliga för äldre barn. Många uppskattar det snarare.
    Varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tror som du och är helt trygg i beslutet nu. Kram

      Radera
  2. Precis så som ni säger. Skojfula gubbar lämnar mer utrymme för fria personliga tolkningar om vilka figurerna är. Så fina illustrationer!

    SvaraRadera

Skriv ut