Norasaker

Jag står i köket och lagar mat. 
Marcus ropar.

-Har vi något suddgummi? 
-Ja, jag tror att det ligger i Noras hylla uppe i hennes säng.
-Okej.

Han klättrar upp och letar. 
Det blir tyst. 
Så hör jag det välbekanta ljudet. 
Ledsenljudet. 

Jag tittar in. 
Och ser det jag redan hört. 
Han tittar i en låda. 
Läser ett brev hon skrivit. 

När brevet ligger i lådan igen lägger han sig ner. 
På kudden med hjärtan. 
Jag känner igen. 
Känslan som av ett knytnävsslag. 

Verkligheten som slår till med full kraft.
Den nakna och kalla. 
Fylld av sorg och saknad. 
Och framtidsdrömmar som inte blir.

Efter en stund klättrar han ner. 
Med färgglada suddgummin i handen. 
Som låg i lådan med brevet och andra små Norasaker. 

Fuck cancer!