torsdag 17 mars 2016

Besked

Fyra år sedan. 

CT röntgen är gjord.
Vi väntar på svar. 
Om varför hon har så ont i ena sidan. 
Om det är metastaserna som vuxit och trycker på något. 

-Vill fina läkaren prata med oss ensamma eller med Nora, frågar Marcus sjuksköterskan som är hos oss i rummet. 
-Det är nog bra om ni träffar henne ensamma, svarar sjuksköterskan. 

Vi förstår vad det innebär. 
Det är inte bra. 
Men hur dåligt det är vet vi inte. 
Och anar inte heller. 

Vi sitter i det pyttelilla samtalsrummet.
Fina läkaren tittar på oss. 

-Det ser inte bra ut, CTn visar mer än sju nya metastaser i huvudet varav en är över tre centimeter, säger fina läkaren. 

Fina läkaren säger att de inte vet vad man ska göra nu. 
Ett samtal med strålningsdoktorn är planerat till efter helgen. 
Kanske kan man stråla mot huvudet. 
Men det har även vuxit i lungorna. 

Vad som är bra eller dåligt nu vet man inte. 
Och vad som är bäst eller sämst att dö av är svårt att avgöra. 
Vi resonerar lite och enas om att det enda som är viktigt nu är Nora. 
Att alla beslut ska handla om det som blir lättast för henne. 

Om två dygn är det över. 
Men det vet vi inte nu. 

Fuck cancer! 


2 kommentarer:

  1. Seriöst,när man läser knyter sig hela magen och man blir fysiskt illamående :**( den förbannade jäkla cancer helvetet!!kunde väl åtminstone låtit barn vara barn o lämnat dem ifred!!!

    SvaraRadera
  2. Ja, cancer är ett monster!

    SvaraRadera

Skriv ut