Häststrumpor

-Ivar, har du klätt på dig? frågar jag. 

-Nej, svarar Ivar. 

-Gör det då. 

Han kommer utskuttande från rummet. 

Med kläderna på och strumporna i handen. 

Inte de jag lagt fram. 

Eget val. 

Strumporna sätts på. 

Jag hajar till. 

Rosa och grå med hästar på. 

Norastrumpor. 

Jag minns. 

Den smalare foten i häststrumporna. 

Den sista sommaren. 

Här på landet. 

Det känns fint och gör ont på samma gång. 

Med lillebrorsfot i Norastrumpa. 
Foten som redan är större än strumpan.

Fuck cancer!