-Mamma, om vi var med i programmet "Tillbaka till vintergatan" då skulle du vara tillfångatagen och då skulle jag rädda dig.
-Vad bra. Då känner jag mig trygg.
-Ja.
-Tror du att vi skulle kunna hälsa på Nora då?
-Ja, det är väl klart för vi är ju i rymden. Fast hur blir stjärnor till egentligen?
-Det vet jag inte. Kanske blir det en ny stjärna för varje människa som dör.
-Nej, men det går ju inte. Det förstår du väl?
-Vadå?
-Men vet du inte hur liten en stjärna är. En människa kan väl inte få plats på en pytteliten stjärna heller?
-Nej, det är klart.
-Bara pyttesmå bebisar får plats i så fall. Pyttepyttesmå.
(Dialog mellan Ivar och mig)
Fuck cancer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar