lördag 25 januari 2014

Smultronen

Jag är hos Nora och tänder ljus. En äldre dam kommer gåendes och vänder sig mot mig.

-Hej, jag skulle vilja säga en sak till dig, säger hon.

Jag känner hur jag stelnar till, rädd för att det ska handla om trädet. Vill inte diskutera det mer. 

-Ja, svarar jag med ett leende. 
-Jo, jag var här i somras med mina barnbarn och det är så fantastiskt fint med alla smultron. Vi åt många och pratade om livet och döden och det blev så naturligt på den här fina platsen. Det är inte alltid så lätt att prata med barn om sådant. 
-Vad fint att höra, smultronen är till för att ätas och vi brukar tänka att storasyster bjuder lillebror på smultron när vi är här. Tack för att du berättade. 
-Ja, jag ville verkligen berätta det för dig.

Det känns fint och så vi vill att det ska vara. En plats som inte skrämmer. En plats som bjuder in. 

Fuck cancer!



1 kommentar:

  1. Du är en människa som gått igenom så mycket sorg och lidande och ändå har kvar ett fantastiskt stort och varmt hjärta. Mio

    SvaraRadera