Ännu en tom stol.
En fjärde.
Hur är det möjligt?
Ännu en familj i djupaste sorg.
Som ska gå den långa vägen.
På den mörka och snåriga stigen.
En mamma, en pappa, syskon.
Nära och kära.
En dag i taget.
En fot framför den andra.
Ett andetag åt gången.
Himlen blir rikare och rikare.
Smyckad av de finaste.
Bidra i kampen mot barncancer!
Fuck cancer!
Nej, inte nu igen. Känslan är så hemsk. Stackars föräldrar och syskon. Och de stackars barnen som behöver uppleva det inga barn ska behöva gå igenom. Stödjer så gärna Barncancerfonden med en liten summa då och då. Det behöver inte vara så stora summor om vi är tillräckligt många som bidrar.
SvaraRadera