En förmiddag i gamla stadsdelen.
En lång rad.
Av barn som går på led.
På trottoaren mitt emot.
Två och två.
Hand i hand.
Jag ser dem snett bakifrån.
De är i Noras ålder.
Flera med kläder och hår som känns hon.
Nästan.
Känslan av overklighet.
Och verklighet.
Jag skyndar förbi.
Lämnar den långa raden bakom mig.
Fuck cancer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar