onsdag 15 juni 2016

Skolavslutning

I havet av förväntansfulla sommarlovsbarn fattas ett. 
Sorgen blir avgrundsdjup och det känns som jag ska drunkna.
Liksom förra året går det i tusen bitar
Det är ett år kvar till nästa gång.
Tacksam. 

Fuck cancer!

11 kommentarer:

  1. Ger dig en riktigt innerlig tankekram♡♡ det du känner är så sorgligt och så ofattbart!är tacksam för det jag har,o tacksam mot dig !som delar!så att sådana som jag,kan få tänka efter...och uppskatta och tänka efter...❤

    SvaraRadera
  2. Ger dig en riktigt innerlig tankekram♡♡ det du känner är så sorgligt och så ofattbart!är tacksam för det jag har,o tacksam mot dig !som delar!så att sådana som jag,kan få tänka efter...och uppskatta och tänka efter...❤

    SvaraRadera
  3. Kia(ängeln Simons mamma)15 juni 2016 kl. 21:05

    Varje skolavslutning är jobbig.det är först nu ett år efter studenten som "Simon" skulle tagit som det blev lite lättare.Men detta h...vete har ju inte vi valt.Hoppas att det blir lite lättare för dej framöver....men tufft är det FUCK CANCER kram Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tänker att det kanske bli lättare när inte Noras årgång är med på skolavslutningarna längre. Hon skulle gått ut femman nu så bara ett år kvar.
      Varma hälsningar från Lena

      Radera
  4. Kan inte ens tänka tanken på allt vad ni gått igenom. Men förstår att smärtan vissa gånger fullständigt får "en" att rasa.... Tänker på min mor som miste sin storasyster när hon var 7 år-det minnet fanns alltid kvar men hon lärde sig hantera det! Fast på skolavslutningar och jul-då blev sorgen och saknaden så tung! Inte så att mamma höll sig undan på något sätt utan just att tårarna kom och alla minnen intog henne!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Varma hälsningar från Lena

      Radera
  5. Såna dagar är extra tuffa.
    Min syster som också hade Wilms fick bara en skolavslutning, den i ettan, och hemskt nog så var jag inte med då, eftersom jag hade min egen efter första året i gymnasiet på samma dag och samma tid. Jag kommer inte ihåg just nånting från den dagen.
    En månad senare var hon död.

    Det känns helt osannolikt att jag levt så många år utan henne...42 år sen är det snart.

    Tack för att du delar med dig av dina tankar, det hjälper mig lite att förstå mina egna föräldrars vånda inför det som hände, för de pratade väldigt lite om det med mig.

    FUCK CANCER säger jag, av hela mitt hjärta!

    Hoppas ni får en bra sommar, jag fortsätter att läsa dina inlägg.

    MVH Suzanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och tack för att du delar din upplevelse av att ha förlorat ett syskon. Det är fint att få ta del av andras upplevelser av det som kommer vara en stor del av Ivars liv.
      Varma hälsningar från Lena

      Radera
  6. Kia(ängeln Simons mamma)21 juni 2016 kl. 19:03

    Hej har provläst din bok på förlagets sida.Så fin.....roligt när den sen kommer ut i augusti.Det står augusti på förlagets sida och det är perfekt inför skolstart när skolor ska ha ny litteratur.Denna typ av litteratur behövs....kram Kia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, så fint skrivet. Tack! Det värmer verkligen. Och stort tack för glasscheckarna. De kom på posten idag.
      Önskar dig en fin sommar!
      Varma hälsningar från Lena

      Radera

Skriv ut