Världens dummaste

-Du är världens dummaste, gråtskriker Ivar. 
-Nej, det är jag inte, svarar jag. 
-Jo, det är du visst för en gång när Nora fanns så hade hon sparat godis som hon fick äta på en vardag. 
-Ja, men då fick väl du också det. 
-Nej, för då hade jag inte sparat något godis. 
-Men det spelar ingen roll för du får inte äta godis idag. 

Det sparade godiset. 
Det som jag fortfarande kan hitta i olika gömmor. 
Godiset som var viktigt men som sällan åts. 
För när man är påverkad av cytostatika är godis inte gott. 
Men ville hon äta så fick hon. 
Vad som helst när som helst. 
Det var då. 
Nu är nu. 

Jag önskar det var då. 

Fuck cancer!